I refuse to be a bitterfitta.
Jag vägrar att låta mig själv bli en bitterfitta. Alla fantastiska människor runt omkring mig får mig att vilja se det positiva i alla situationer. Så istället för att ligga oduschad på mitt golv och lyssna på låtar som får mig att vilja snitta blodådrar ska jag le.
Så vad som nu får mina mungipor att peka uppåt är bla att mitt älskade Hv71 är i final! Och att riksdagen idag röstade igenom att homosexuella har rätt att gifta sig.
Samtidigt läser jag att en lesbisk kvinna i Sydafrika fick sina döttrar våldtagna som "straff" pga av hennes sexualitet och polisen sa att hon förtjänade det. Herre gud.
Man får liksom lite perspektiv.
Jag har haft rätt tur egentligen, om man jämför, man måste jämföra ibland för att få lite avstånd. Tänk på Lajka, hon måste verkligen fått perspektiv på tillvaron. Eller som den där killen som skulle slå världsrekord i att hoppas över bussar, han radade upp 31 st. Hade det varit 30 hade han kanske överlevt.
Tänk att missa världsrekordet med en buss... Sista bussen, han snudda med bakhjulet bara.
Jag tänker på den där killen som skulle snedda över en idrottsplats och fick ett spjut rakt genom bröstet. Rakt genom bröstet.
Han måste ha blivit väldigt förvånad.
Mitt liv som hund. Good shit. :)
