.

Alltså, nej, jag är inte i Christchurch längre som tur är. I lördags satt vi dock utanför katedralen som nu är ett minne blott och drack öl. Riktigt läskigt det som hänt. 65 döda och den siffran befaras stiga. Glad att ni tänker på mig i alla fall.
(och för de nyfikna, nej jag är icke gravid)

HALLÅ!

Nu är jag hemma igen efter en dryg veckas farande runt hela sydön. Lägger upp bilder vid annat tillfälle, dvs då jag har tid och lust, tro mig, man hinner se ganska mycket på nästan 300 mil. Allt har gått bra och vi har haft det toppen.
Höjdpunkten var nog Queenstown där jag och Angelica testade på den beryktade Canyon swing, den går ut på att man hoppar från en jävligt hög klippa.
Nu grymtar Hans från rummet brevid, nu kanske det äntligen vankas frukost. Jag är hungrig.

Hejdå

I morgon åker vi på en 10 dagars tripp runt sydön, jag, Sofia, Ida och Angelica. Blir nog nice, bilar ner längst västkusten, besöker glaciärer, badar i varma källor, skådar fjordlandskapen, dricker lite öl och så. Nu ska jag packa.
Så att.. hejdå dagboken

Jo

Skulle bara berätta om min skoldag. Testade 13 olika viner på 3 vinprovningar. Sen åkte vi hem.
Just de ja, solen sken också.

NUA!

Välkomnade Sofias syster Ida på Maori vis med sång, dans och hongi, "dessvärre" saknade vi vapen och fick istället ta till städredskapen. Tror hon blev ruggigt impad.
Började dock lite tamt innan vi kom igång.

New Zealand är helt jävla makalöst!

Så är det. Nyss hem kommen efter en 3 dagars utflykt till Abel Tasman National Park. Ja, jo, nej, jag vet inte vart jag ska börja. MAKALÖS upplevelse och vädret var lovely. Tog oss till rätt ställe med en Waka, en Maori kanot, bara det är coolt. Paddlade i nästan 3 timmar, jag satt längst fram och höll takten.
Vi har fått lära oss en Maori krigsdans med vapen (pinnar och paddlar) som vi högljutt uppträdde på stranden med ett antal åskådare.
Paddlat ännu mer, sett sälar och paddlar in i laguner.
Gått på promenader i fantastiskt landskap. Fått höra mängder av historier med Maori karaktär.
I går när solen gått ner gick i längst stranden, ner i vattnet och in i grottor där lysmaskar var enda ljuskällan, only in New Zealand, otroligt häftigt.
Sedan gick vi hand i hand in i skogen utan att se någonting och fick se hur skogen lös i mörkret, "Welcome to Avatar" känsla, makalöst.
Hukade oss in i nästan grotta, vår guide tände sin ficklampa och strax ovanför våra huvuden krälande hundratals syrsor.
I vattnet på väg hem lös några slags plankton runt våra fötter. Det balla är att jag hela tiden kände mig helt säker, det finns inga farliga djur här.
Dagarna avslutades med en 3 timmar lång promenad genom vacker skog, vyerna var slående.
Ja käre hjärtandes, jag kan inte förklara, dessa dagar har varit magiska.
Jaha, här står jag framför en utan Lonley planets top 10 photo views. Jo vars..

Our house

Här kan man va, här kan man va, här kan man va, här kan man va
Här kan man va, här kan man va, här kan man va, här kan man va

Vanliga skoldagar

Vaknar till denna syn



Sen kan det handa att vi aker till en strand



Sen fikar vi



Ibland spelar vi basket pa lunchen



Se sa jag pluggar..



Igar besteg vi ett berg, det var hogt


Kära conve

Fram till igår trodde jag aldrig att converse skulle svika mig. Har använt dem till vardags, till fint, till jobbet och till fest men igår efter en svettig fotbollsmatch fick mina arma fötter bekänna färg. Helvetesblåsa Allan på min tå, kan knappt gå. Detta missöde ledde till att jag fick tänka om. Mina finansiärer fick övermakt då märke och stil skulle bestämmas på mina nya bekväma vuxenskor. WAREHOUSE! My god så jag skämdes då jag famlade runt bland pensionärskor och kardborre band. Fann ett par svarta som jag hoppas ska vara tillräckligt anonyma för att någon ska lägga märke till och säga "Åh, har du nya skor Sofi?"

Phew

Trodde jag hamnat i en 30-års kris men det visade sig bara vara pms... sicken tur.

Här är den


Min dag

Var nog min bästa födelsedag någonsin. På kvällen kom klassen och överöste mig med vackra presenter och jag blev väldigt rörd.
Här gör vi vår egna Haka.
Och den här Jessica, den är till dig..

Jakten är över

Tror ni jag blev lycklig när jag kom upp i morse och möttes av en hel hop folk som samlat ihop till en ukulele till mig? Rörd igen. Det här kan bli världens bästa dag. Nu kom folk hit. In i dimman. Underbara människor!!





Kia ora

Nu är vi nyss hemkomna från vår första övernattningsäventyr. Vi har besökt en Marae by och fått lära oss massa om Maori kulturen. Det hela var en fantastisk upplevelse.
Gårdagen började i klassrummet där vi blev förberedda på vad som komma skulle. Hur välkomstritualen gick till, hur man ska bete sig och vad man absolut inte fick göra.
Innan vi ens fick gå in i byn blev vi utmanade. En krigare hoppade fram, skrek, frustade, hytte med sin fightingpinne och spände ögonen i oss. Jag tyckte han var lite läskig, han hade kunnat döda oss alla med sin tumme om han så velat. Vi kom i fred och därmed med livet i behåll.
När vi kom hem idag hade Raffe lämnat en present till mig, jag blev rörd.

Välmående

Tog inte särskilt lång tid att känna sig som hemma i vårt hus. Trivs som fisken. Solen gassar från morgon till kväll.
Frukost i solen.
Skålen, se vilken bedårande utsikt vi har.
Vi har handlat lite..
Grill har vi också
Baksidan. Jo tack, vi har det rätt bra.
Nu ska jag och Robin spöa finnen i skitgubbe. Sverige leder med 11-10. I morgon börjar skolan, känns lite knas, har ju blivit van vid att ha ledigt.

Kuckeliku

Kan lika väl blogga igen. Vaknade av att telefonen ringde, i andra änden var Sverige som inte förstått att det är 12 timmars tidskillnad, kunde inte somna om efter det. På tal om telefon, jag har +6435489927.
I förrgår träffade vi en snubbe från Finland vars namn är Rafael, vi lät honom bo här inatt, trevlig som fan, han bor annars i sin bil och måste ha uppskattat vår fina gest. Han han Finlands bästa pigment.
Var och hälsade på Elin, Henny och Kat igår, kändes lite konstigt att träffa dem här och att vi bor här. Ikväll ska vi gå och lyssna på jazz.
På Tahunikakawehee (eller nåt sånt, sjukt svåra namn) beach
En blöt, mycket blöt kväll med Raffe, bubbel och mängder med öl.
Sofia blev lite trött...
Sofias hängmatta var lite väl slapp..
Sushi i solen vid hamnen, fan va jag har det gott trots att jag slabbat lite på mig.

Hej hus

Har ni sett det där Vänner avsnittet när Phoebe dejtar en Baldwin broder som är överentusiastisk och tycker allt är fantastiskt? Känner mig som honom "Oj vilka söta hus! Vilken underbar arom på kaffet! Vilken härlig bris som drar över mina ben!"
Nu har vi fått vårt hus i Nelson, känns lite konstigt att vara här och att vi faktiskt ska bo här nu.
Bland asiater under nyår.
En favorit i repris..
Enorm krater på Mt Edna med vackra Auckland i bakgrunden.
Blickar ut över underbara Devonport på Mt Victoria

Framme

Nu ar vi i Auckland vad har ska vi vara ett par dagar, att hyra bil var bra mycket dyrare an vad vi raknat med sa vi fick lagga om planerna.
Hamnade pa samma flyg till Kuala Lumpur som snik-bjudresa-moderat-bruden, minns inte vad hon heter, hade bra lust att ga fram och fraga vem som betalat hennes resa denna gang men lat bli. Av allt att doma reste hon med sin pojkvan, han hade en senapsgul pullover, for korta jeans och sag javligt trakig ut.

Sista dagen

Min nya grej: Moppetaxi. Jag alskar det. Det gar fort, det ar billigt och det ar med en skrackblandad fortjusning jag swishar fram pa Bangkoks gator. Jag haller i mig sa hart att knogarna vitnar. Jag forsoker slappna av och lite pa foraren som inte tolererar att ha nagon framfor sig och som inte tvekar att kora i bussfilen eller mot motande trafik men det ar svart. Blickar over hans axel och undrar hur fan vi ska lyckas ta oss fram mellan bilarna, sticker jag ut en ta kapas den. Om det ar tur eller skicklighet vet bara gudarna och det ar de jag tackar varje gang jag kommer hem helskinnad. Igar akte jag med en som var forsiktig, viskade tont i hans ora.
Jag ar sjalv har i Bangkok nu, trots det och trots att det ar min femte gang har gillar jag staden mer och mer. Forutom att aka en javla massa moppe har jag de senste dagarna besokt en orm farm, varit pa zoo, lallat runt (pa KarlJohan) i Lumpini park, varit pa bio, atit varldens godaste sushi och gatt vilse i stan. Jag och kartor och min tro pa mitt lokalsinne alltsa... Gick och sjong pa "One night in Bangkok" da jag yrade omkring pa gator och torg i tron om att jag aldrig skulle hitta hem.
Under Sophie och Thereses sista natt har dansade vi till Waka Waka med sydafrikaner och jag fick antligen dansa till Single ladies infor fulla gator.
Livet behandlar mig val.


Gissa vad jag gjort...


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0